söndag 15 juli 2012

Fick just vidrig yrsel. Alltså sådär så att jag nog måste gå och kräkas när som helst, lägga mig på sängen och hålla hårt i täcket och hjärnan så att jag inte driver iväg. Hela huden känns liksom... elektrisk. Vibrerande, skrikande obehaglig. Sådär som när man glömt att ta en dagsdos Efexor, ni som vet hur det känns. Kanske är det för att jag glömt att äta/struntat i att äta mina 150 mg Sertralin i en vecka. Hoppsan.


I'm walking down the line
That divides me somewhere in my mind
On the border line of the edge and where I walk alone
Read between the lines
What's fucked up and everything's alright
Check my vital signs to know I'm still alive

And I walk alone


Kanske är det för att jag inte vet ett piss. Minsann.

Inga kommentarer: