We are the pixels on a screen and we feel nothing

Drink up, baby, stay up all night
With the things you could do, you won't but you might
The potential you'll be, that you'll never see
The promises you'll only make

Drink up with me now and forget all about the pressure of days
Do what I say and I'll make you okay and drive them away,
the images stuck in your head

People you've been before that you don't want around anymore
That push and shove and won't bend to your will
I'll keep them still

Drink up, baby, look at the stars
I'll kiss you again between the bars
Where I'm seeing you there, with your hands in the air
Waiting to finally be caught

Drink up one more time and I'll make you mine
Keep you apart deep in my heart
Separate from the rest where I like you the best
And keep the things you forgot

The people you've been before that you don't want around anymore
That push and shove and won't bend to your will
I'll keep them still

En av världens finaste låtar någonsin. Elliott Smith skrev faktiskt flera av världens finaste låtarna. Hans röst är också en av världens finaste. Texterna sitter fortfarande på rätt plats i min skalle sedan gymnasiet, jag kan de flesta orden. Känslan i bröstet är också densamma, den där klassiska och nästan patetiska känslan av att "han förstår mig precis".

Gårdagen var i huvudsak en skitdag. Jag orkade inte åka till jobbet för jag sov så sjukt dåligt inatt och magkatarren visade ingen pardon. Nerverna har suttit på utsidan av huden och jag har känt mig lynnig, arg och tomhetstrött. Som tur är så är idag en annan dag, jag inleder med att såhär på småtimmarna gå runt och plocka och småstäda och sortera tvätt. Det är svalt ute och jag mår bättre.