We are the pixels on a screen and we feel nothing

Jag kan inte sova. Det är hela havet stormar i huvudet, och inte den roliga sorten med tjockmattor, plintar, lianer och rockringar. Mår illa och vet inte vart jag skall ta vägen, världen är så djävla stor men jag hittar inte nödutgången ut ur min egen hjärna. Önskar att någon sov med mig, låg sked med mig, inget sexuellt utan bara... nära. Vill lirka in tryggheten från en annan människa under min hud, sy fast den där med gamla blå suturer från ärr som gapade röda och våta för några år sedan. Håll fast mig, håll ihop mig; i gengäld lovar jag att inte envist kolla efter monster under sängen.