Ouff... Har pisshuvudvärk idag igen, trots solsken och frisk luft och hundpromenad i en timme OCH helt okej sömn inatt. Har lite mensvärk också, det är otroligt synd om mig.
Nåväl, var och träffade min läkare idag. Tycker om honom, han är snäll och rak och lyssnar. Dagens dejt resulterade i att jag skall höja dosen antidepp till 150 mg och jag fick 10 mg Stilnoct att ta vid behov när sömnen är knas. De flesta läkare brukar vara så jäkla kinkiga med sömntabletter och propsa på att jag skall ta skit som jag redan testat och som inte fungerar, men han dömde inte ut mig som pundare bara för att jag sa som det är; att Stilnoct fungerar bäst. Propavan, Theralen, Lergigan och Mirtazapin gör inte tricket, antingen så gör de inte ett smack eller så blir jag en komplett zombie och blir liksom "bakfull" på dem. Tar jag Stilnoct så visst, ibland blir jag konstig i huvudet innan jag somnar och får hallisar (dock aldrig obehagliga) eller gör saker jag inte minns, men jag sover väldigt bra när jag väl sover och jag vaknar klar i skallen och utvilad. Totally worth it. Lämnade blodprov också, för att se om vi kan hitta något som kan förklara min envisa, enorma trötthet och utmattningskänslorna den här gången.
Efter besöken på vårdcentralen knatade jag bort till FK och lämnade in ett kvitto så att jag kan få tillbaka pengar retroaktivt för mina ridlektioner, sedan åkte jag in till stan och hämtade ut min mobil som äntligen är lagad. Vimsade runt lite på stan, provade kläder bara på kul men blev mest ledsen eftersom jag kände mig tjock och ful. När jag gick in på apoteket för att hämta ut mina mediciner blev jag så trött, tom och tung att jag bara ville lägga mig ner på klinkersgolvet och sova eller gråta, tog vagnen hem direkt efter det och mådde skit. Tog ut Tetris i eftermiddagssolen, råkade på min granne och tog sällskap med henne och hennes whippets ut på en timslång promenad.
Nu mår jag mest illa och borde peta i mig något att äta, kanske ta en huvudvärkstablett också. Erik är iväg på möte med straight edge-föreningen, får se när han kommer hem... Vill krypa upp i hans famn och bli klappad på håret som ett litet ynkligt djur. Tills dess borde jag göra något åt diskberget som hägrar i köket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar