Igår förlovade sig min bror. Lille storebror... Hans flickvän friade och han sa ja. De har pratat om det tidigare, men nu blev det slag i saken. Så fint! Han lät glad i telefonen när jag ringde och gratulerade efter att mamma skvallrat, han och fästmön stod och kokade potatis. En dag skall jag också ha lyckats hitta mig någon som jag kan dela något sådant med, jag är trött på ensamhetsludd.
Jag sover inte, men jag borde. Har noll dygnsrytm dessa dagar, sover lite här och där och det är ingen ordning alls. Ibland sover jag med sällskap, det är skönt. Inget knull, bara lite värme och sällskap mellan drömmarna.
På tisdag skall jag på det där uppföljningssamtalet på PBV. Det står i kallelsen att det beräknas ta en och en halv timma, så kanske blir det en del sagt... Jag MÅSTE fan få en kontaktperson eller terapeut snart, och en ansvarig läkare, måste måste måste. Sedan om det blir där eller på en annan mottagning känns det spontant som att det kvittar, bara jag får det snart. Jag vill att våren 2010 skall bli en tid för lite revansch, det blir fan mitt femte år som sjukskriven och det vore djävligt skönt om det också kunde få bli det sista.
Om fyra dagar slutar jag vara tjugotre och blir tjugofyra istället. Det känns lite konstigt, men roligt. Tjugotre har varit en "sådär" ålder, får jag väl säga... En brokig tid.
På tal om några dagar och snart så är det ju dan före dan före dan före dan idag. Dags att orka kånka upp plastgranen ur källaren?
1 kommentar:
Jarå! Upp med grana bara!
Skicka en kommentar