Jag har haft en måsunge i min hand idag. Liten och prickig med stora svarta ögon, den hade fortfarande kvar piggen på näbben. Matade den med stekt ägg, strök den över dunet, balanserade hans lilla fot mot min lillfingerspets.
Han bor i en låda hemma hos Lena, men han kommer att dö. Fågelungar är så svåra att rädda, och veterinär, djuraffär och djurpark kommer alla göra samma sak om vi lämnar dunbollen till dem; vrida av nacken.
Vissa får betalt för att krossa måsägg och slå ihjäl ungarna, exempelvis fastighetsskötare... Det är lite intressant med tanke på att jag skulle kunna BETALA för att den här måsungen skall få överleva.
Öronsus och ögongrus, skriver en resumé om Stockholmsvistelsen när mina två blå orkar fokusera på bestämda punkter och hjärnan inte smälter i skallen på mig av den förbannade värmen. Helt djävla kladdig.
5 kommentarer:
Min kompis Hannes som jag lånade källarlägenhet av förra sommaren hade en liten måsunge som vi döpte till Åke i busken utanför porten. Ibland ramlade han ner för trappen till dörren och kom inte upp så man fick rädda stackarn. Riktigt mysig ullboll.
Överlevde Åke? Har du några bra tips?
man kan mata dom med kattmat, det funkade på en kråkbebis ja hade en gång, och den överlevde faktiskt
Jadå, men han bodde ju utomhus och hade en mammis och pappis fågel som tog hand om honom fortfarande förutom när han föll ner för trappen. Men det gick bra, allt gick bra.
Jag hade en i min hand idag. Han var så pytteliten och dunig, den finaste lilla måsunge man kan tänka sig. Tyvärr hade han antingen blivit tagen av en rovfågel som tappat honom, eller så hade han ramlat nästan 10 meter, så tyvärr klarade han sig inte i mer än några timmar. Han fick lite vatten iallafall. Och så slapp han ju bli söndersliten av skator.
Fast jag hade så gärna velat rädda honom..
Skicka en kommentar