Min psykolog sa upp sig idag. Han sa upp sig innan jag kom dit för min beskärda timma av terapeutiskt samtal. Om tre månader finns han inte kvar mer, Björn, och jag kommer sakna honom. Hur skall det gå för mig nu? Jag kommer få flytta tillbaka till ÖVM i Alingsås, där alla var mer eller mindre dumma i huvudet under mina år där, och så vitt jag vet finns inte kompetens för borderlinepatienter där. Orka börja om från början igen, verkligen... orka.
Idag har jag åstadkommit en trevlig pratstundsfika med Therese hemma vid köksbordet, en pärlplatta, några deciliter vaniljsås och ett par eventuellt snygga foton. Är sugen på att åka bort ett par dagar snart, till Arboga och träffa Milla och kanske den där fina greyhounden Sia vars husse och matte bor där, eller Stockholm och dansa tecktonik med Fredrik. Emil vill ha upp mig till Stockholm i helgen, han har tydligen fixat en egen lägenhet i Hallonbergen och vill inviga rummen med mig, hahaha... Ptja, något skall man väl vara bra på och omtyckt för.
Hur o-twee jag än må se ut så är mjuk, mjuk indiepop mig alltid närmast hjärtat. Förklaring:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar