Tjugo i fem och jag är inte trött än... Ibland är min hjärna en aning omkullvält. Vaknade trots allt tidigt igår (nåväl, klockan tio) och har inte sovit middag så vitt jag kan minnas, har hållt igång ganska duktigt. Trots lång, varm dusch blir ögonlocken inte tunga, snarare spritter det lite i benen. Har Zolpidem hemma, men vill inte ta nu när klockan blivit så mycket. Dillinger Escape Plan, rosor på kind och ingenting särskilt i blick. Funderar på att rensa ur garderoben, trotsa hamstern i mig.
Hoppas att jag inte sårat någon, jag känner mig klumpig och orolig. Sattes på en potta som jag liksom var tvungen att välta. Förlåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar