Det pirrar i kroppen, känns nästan som feber. (Är jag inte lite varm också...?) Kroppen producerar långsam ångest som inte rikigt når hela vägen, jag känner mig bara rastlös och försöker vara medvetet närvarande men är mest som ett hönshus innanför skallbenet.
Har äntligen slagit in alla julklappar, inklusive Kims skitkrångliga. Det finns ingenting att diska, ingenting att plocka med, det är för tidigt för att dra igång dammsugaren och jag kan inte koncentrera mig tillräckligt för att läsa. Blir väl till att rota fram en film, fördriva ett par timmar i soffan innan jag måste duscha och morgonrasta Tetris så jag tar mig i tid till vårdcentralen vid nio.
Åt en näve cashewnötter förut, tänkte på Emma.
Första gången jag åt cashewnötter var när jag, Lena, Mikel, Roozbeh, Kolback och Malin åkte upp till Nerstuföräldrarna med en kondoleansbukett och pratade om... att Emma inte fanns mer. (Det kanske kan tyckas fånigt med så små detaljer, men jag kan hitta minnen och hälsningar från mina två änglar mest överallt. Jag tror att det tröstar.)
Och jag väntar fortfarande på att hon skall komma tillbaka. Att hennes lilla näbbiga näsa skall tryckas mot min kind när vi kramas, att det skall rassla till i brevinkastet och att ett vykort med världens minsta handstil skall hamna på hallgolvet. Att vi skall sitta och garva åt frittar och prata om stort och smått med mjuk triphop i bakgrunden. Men hon kommer aldrig tillbaka. Aldrig mer kommer hon vinka åt mig med tumvantarna på svaj eller fiska upp rullmaskin och tobak ur axelremsväskan. Aldrig mer kan hon få veta att jag älskar henne.
11:58
Helvete då. Missade läkartiden, vaknade några minuter i tio med handduk runt håret och påklädd underkropp... Djävla insomnia, tusen svärord och galla!
Kompenserade ångesten över att ha misslyckats med en enkel uppgift (igen) genom att vara duktig och ringa veterinären och meddela att jag tänker boka tid för ögonlysning på Blå Stjärnan i januari. Ringde till psyk och bad om att få nya recept på Sobril och Zoldipem, förklarade att ”det kan ju behövas några extra såhär i juletid, ehe”. Hoppas att jag får ut något, min läkare är ledig och jag vet inte hur hård den andra avdelningsläkaren är med gula blocket.
Önskar att jag kunde trolla med knäna och hamna i Lund idag, känner att det vore lämpligt att cheerleada med Anso, låta Tetris jaga skånska harar, kura ihop mig intill Kim och få upp kroppstemperaturen.
Det är kallt här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar