Det blev lure coursing trots allt i lördags! Vädret motarbetade oss men det blev av ändå, hade en riktigt fin dag där ute i ösregnet och snålblåsten och lervällingen... Att se Tetris så glad är bästa sortens medicin, blir ju inte direkt sämre av att träffa andra fina hundar och känna att jag GÖR NÅGOT också. Börjar bli lite för mycket koma lite för ofta nu, dagarna flyter bara ihop till en grå sörja där det känns som att jag mest äter (och blir tjock) och sover (och blir hjärndöd). Eftersom jag inte har tid på PBV förrän den artonde november så kanske jag borde ringa gamla teamet i Vårgårda och prata lite om mediciner. Doshöja Lyrican? Sätta in något antidepp ett tag? Vet inte vad som är en bra idé, bara att jag inte orkar gå runt och vara så förbannat trött och spänna sönder käkarna och kura sönder ryggen... Jag vill ju orka svara i telefonen, ta på mig fina kläder, kliva rakt ut i hösten med ett leende och vara social och mysa runt i en skön halsduk, inte ligga inne och kolla på himlen genom fönstret och vilja sova bort mitt liv som en slags snabbspolning. Girls just wanna have fun, eh.
Så till något helt annat.
De med störst framsida är också de med störst baksida, kom ihåg det. De blankaste, mest tilldragande glittrande, svårast lockande, är delar av de största skatbona. För stor attraktion är farligt; ett tecken på att ju längre det får gå desto mer smärtsamt kommer det bli. Lagom ÄR faktiskt bäst.
Jag försöker gilla lagom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar