We are the pixels on a screen and we feel nothing

Bröllopet var fint. Vigseln var varm (både som i kärleksfull och svettig) med över 90 personer i den lilla kyrkan, Johannes syster var otroligt vacker i brudutstyrseln och det var rörande att se den norska brudgummen fälla ett par tårar. Lite som Haakon och Mette-Marit, så. Festen var god med mycket champagne och vin, sedemera började mitt bord dricka burköl istället och det var mycket skratt. Roligt att se rika norrmän bli fulla och dansa twist, se fina klänningar och välklädda karlar om vartannat, äta lyxig prinsesstårta och inte förstå särskilt mycket av vad som sades under talen på norska.
En dag skall nog jag också gifta mig. Inte traditionellt, måhända, men om inte annat i symboliskt syfte. Ett plus ett blir två men samtidigt en enhet som lovar att älska varandra i nöd och lust. Jag gillar tanken.

Mår konstigt idag, och inte beror det på bakfylla. Var i och för sig rejält tankad igår och somnade väl inte förrän framåt halv fem imorses, men nej. Inte det. Känner mig trött och tjock och konturlös. Dåliga tankar smyger upp från ryggraden via nacken och rakt in i medvetandet då och då, var nära att börja gråta när jag stod och diskade för en liten stund sedan. Nu trillar jag ihop, tänkte jag. Vad skönt det skulle vara att trilla ihop, tänkte jag. Hade samma känsla när jag var med mamma och handlade på stormarknaden i fredags. Ville bara låta benen svika, där någonstans mellan kyldisken och naturgodiset, lägga mig ner som Smala Sussie gjorde och hoppas att någon kommer och plockar upp mig. (Tjusju år och flint... Ser ju ut som en gammal gymnastiklärare.)
Mamma undrar om jag vill åka med till Öland på onsdag, stanna där en vecka eller så. Det vore kanske skönt, kanske det bästa, men å andra sidan vill jag bara gömma mig här i lägenheten ett slag och leva på yoghurt och tabletter.

Det är så mycket som skall skrivas. Så mycket som skall sägas. Måste rensa.

Nå...?

Nå...?

Når du mig...?

Det känns som att det är ER tur att hoppa djävligt högt när JAG säger till; ni som skjutit sönder mina knäskålar.