Fint att jag inte ens gått och lagt mig när de flesta brukar gå upp... Tiden bråkar väldigt mycket med mig nuförtiden. Skall försöka sova ett par timmar snart, måste gå till Ica (som just öppnat) och köpa något att glädja magen med först bara. När jag är piggare senare framåt dagen skall jag kanske träffa mamma, annars skall jag bara försöka få tag i någon läkare och be om att få Lyrica utskrivet samt ringa till La Redoute som fittat sig med min order tillräckligt länge nu.
Åkte inte till Borås igår, fastän jag verkligen borde ha gjort det. Orkat hade jag nog, men jag var lite för lat och framförallt så ville jag inte. Jag har insett hur mycket jag kommer sakna Björn som psykolog, jag klarar inte att träffa honom för mycket nu när han snart skall sluta. När VI skall sluta. De flesta tycker nog att jag är dum som inte tar vara på den här tiden och liksom passar på att träffa honom, men det fungerar inte så. Jag minns hur jag grät när jag sa hejdå till min underbara socsekreterare för knappt två år sedan, hur hon kramade om min snyftande rygg och sa att hon upprikigt skulle sakna mig.
Jag hatar att skiljas åt, för jag fäster mig så hårt. Jag hatar att fästa mig, för jag kommer alltid skiljas åt.
1 kommentar:
jag fäster mig också vid folk sjukt snabbt, jag försöker alltid dölja det för oftast så blir folk lite skrämda av det. synd att din psykolog ska sluta, du verkar verkligen tycka om honom. men ge inte upp!
Skicka en kommentar