I en och en halv vecka har jag sagt åt mig själv att städa lägenheten. Det enda jag gjort är att sparka in dammtussar under byrån och ha så få lampor som möjligt tända.
Tetris ser ut som den tyska isbjörnsungen Flinga. Vi följde med Lena till Maxi förut, hon köpte tomater och ballerinaskor och sandpapper.
Kroppen gör ont. Alltid gör den ont. Tung och klumpig och oformlig är den, min hud mår inte bra och det känns som att allting bara sitter fast på trekvarten. När jag möter min blick i spegeln ser jag uråldrig ut. Det är inte det att jag känner mig ful, det orkar jag inte med just nu, men jag är verkligen så sliten. Nästan uttjänt. Slit och släng.
Fan, jag kommer bli som hon med fönen i ”Smala Sussie” som luktar krabba. Jag kommer ju verkligen det. Och ingen finpotatis har jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar