Så var Twin Peaks-boxen genomtittad och Lena är frustrerad. ”Det här KAN ju inte vara sista avsnittet!”, men jo, det kan det, och är det. Varenda gång. Nu är jag sugen på paj och sex. Dale Cooper vet hur man får det att rinna till, hähä.
Galna hundgrannens vita dvärgpudel Fiffi är död nu, sjutton år blev hon lite drygt. Nu kan grannen inte köra runt henne i barnvagn med brudklänning längre.
Min hund är desto mer levande. På vägen hem från Lena gjorde Tetris snyggaste manövern; hon skulle sätta sig för att kissa men satte sig på hela baken istället för att sätta sig på huk och blev smått konfunderad. Fick nosa runt noggrant en sväng efter ett nytt, perfekt ställe att kissa på.
Jaha, nähä, jag borde väl sova men så lagom mycket lycka till med det, lilla soldat. Skall vara på Tribe 11:45 så jag får gå upp okristligt tidigt, det kliar redan.
Luktar jag inte konstigt? Nog bara för mycket cigarettrök som satt sig i mina smutsiga, svettiga mjukiskläder, men jag måste ändå duscha för att undersöka det närmare.
Och jag vet att det är tjejigt, men alltså, mitt hår. Mitt hår är inte hår längre, det är bara... Point of no return. Antingen måste jag raka av det eller sätta i vettiga dreadsextensions, för som det ser ut nu krampar fingrarna efter en sax så fort jag släpper ut det och går utan mössa. Jag ser för fan ut som bajsmannen.
03:25
Djävligt grunge hårförlängning fixad på kanske en halvtimme...? Nu är jag snygg igen, heja mig. (Ibland är det snyggt med flottigt hår också.)
Jag vill ha regnklädersdisco med snöret i mitt hjärta:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar