lördag 26 januari 2008

VARFÖR var jag så dum och gick och la mig utan att ha tagit Zoldipem? Jag tar fan aldrig dem, de växer bara på hög i medicinskåpet, kanske för att jag är orolig för att inte få fler utskrivna.
Jag mår så illa att det känns som att jag skall spy ner mig och skita på mig samtidigt, tarmarna ligger och gråter i bröstkorgen, benen bär mig knappt, det kryper slött i huden. Nuförtiden är det inte ångest som i de flesta fall som driver mig till skruvade tankar och handlingar; det är insomnia.
Fångar som utsätts för sömntortyr torde erkänna vad som helst.

Inga kommentarer: