onsdag 13 februari 2008

Men fy fan, jag känner mig så... aggressiv. Tacken man får för att orka leva är hundra örfilar och salt pissat i såren åttio gånger om dagen känns det som.

Har så ont i ryggen och nacken att jag borde ta Tramadol men jag är trött och vill inte somna när jag käkat så sköna grejer... Jag är ju så djävla väck i skallen nuförtiden att det inte märks om jag är pundig ändå.
Pank är jag också i princip, får pengar nästa vecka någon gång. Vill köpa underkläder och annat piffigt skräp, men vad skall jag med det till? Ingen bryr sig om ifall jag är uppklädd eller hasar runt som en annan Christer Petterson ändå. Jag känner mig som ett par gamla ljusgrå, noppiga Sloggitrosor. Ungefär så sexig känner jag mig, och uppskattad. Och jaha, nu fick jag ångest för att jag inte tvättat på flera veckor och tvättkorgen är överfull och golvet är jättesmutsigt och handfatet är äckligt och allt är fult och äckligt och jag hatar alltsammans och vill spy.

Ro hit med knarket och ramma in kuken för fan, JAG MÅSTE FÅ VETA ATT JAG FINNS.

Äsch. Nu går jag och lägger mig och tjurar tills alla sekundära känslor tar över och jag börjar grina av skam istället och sedan kan jag ju hoppas att huvudet sitter kvar på kroppen när jag vaknar.

Inga kommentarer: