Det luktade flott från McDonaldsmat, och jag som mådde illa redan innan. Det var stökigt på golvet, det var stökigt i hela mig. Visste inte om jag skulle stå eller sitta eller springa därifrån.
"Gillar du Kim? Bryr du dig om honom?" frågade Bobo och knödde in en hamburgare i munnen.
"Ja", svarade jag. "Mycket."
Sedan blev hela bröstet fullt med gröt och jag kunde inte säga något mer, för skulle jag gjort det hade tårarna börjat spruta igen och dessutom fanns ingenting att tillägga.
Det har gått tre veckor. Jag hostar fortfarande gröt.
Det finns nog ingenting att tillägga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar