Det är konstigt med gräs. Visst att jag röker grönt sällan, men jag blir alltid så djävla mongostukad av det. Hamnade fan i Matrix igår och hur min kropp kändes kan inte beskrivas, allt hade några sekunders fördröjning. När hjärnan snurrade var kroppen lugn och vice versa, det var konstigt men fint att sitta och gråta när jag pratade med Kim och tårarna kändes som... äsch, skit samma. Jag var bäng och det var intressant, punkt.
På individualterapin idag pratade vi om min kreativitet, om Marcus, om sömnen och att jag kanske borde börja i sjukgymnastik. Känns som att även om jag kanske bara går i färdighetsträning fram till sommaren så kommer jag garanterat fortsätta träffa Björn längre än så, jag har mycket att sortera och bena ut. Irrskalle.
Jag blir ledsen och arg när människor som står mig nära och som jag älskar drabbas av hemska och orättvisa saker. Det skär i mig och jag önskar att jag kunde trolla, att jag kunde hjälpa. Jag vill kunna rita skattkartor som leder till guld och gröna skogar, till regnbågens slut, pussa och krama och sjasa bort all skit. Allt jag kan göra är att försöka. Annars är jag bara en liten lort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar